dios

Nu är det försent, nu kan det det inte göras ogjort, nu är det bestämt, det är jag som har bestämt det, det är ångest och panikframkallande, det är sämst och jag tycker hemskt illa om mig själv för att jag gjorde det här valet, failure is no alternative lix, jag mår sämst över det, men fan, efter att ha dygnat två dagar i rad för att sitta uppe och skriva klart två grejer med deadline snart, och sen få veta att panikmoment 1's deadline har flyttats fram till 4 dar efter jag kommer hem, då går det fan inte, inte som det ser ut nu. och ja, jag är fullt medveten om att det endast är mitt eget fel att det ser ut som det gör nu men det gör det inte mindre problematiskt för de andra i gruppen och jag vete fan jag åker liksom om 2 h, har inte sovit sen i fredagsnatt och kommer snart kollapsa på allt. Nej, jag tror det var rätt sak att göra faktiskt. Hälsomässigt. Om det är så bra självförtroendemässigt? Nja, lite tveksamt. Det var nog rätt grej.

Men jag tycker inte om det.