dios

För exakt fem år sedan blev jag uppringd av johanna som sa "kom till björnsan vi ska hem till dig och baka bullar", och sen så mötte jag alla dem åtta-tio-tolv pers som skulle följa med, och sen gick vi hem till mig och drack te och planerade revolution och bakade veganska kanelbullar så att mitt kök blev alldeles vitdammigt. Bullarna blev skitäckliga, men det var en sjukt värd dag.

Idag var en sjukt ovärd dag. Efter att kommit hem med smutsigt hår och trasigt hjärta för tidigt på morgonen, och ringt migrationsverket och brutit ihop i telefonen, och insett att min väntan kommer bli alltför lång, som i ända till mars för lång, och sedan rödgråten och post panic attack på tunnelbanan kommit precis i tid för ett asviktigt jobbmöte, så ville jag bara få ringa, men det samtalet får jag inte ringa, och det gör mig skitförbannad och ännu mer skitledsen, men det är väl så det är ibland tjoho lönt att klaga om det inte hjälper rå!

Jag vill kunna skylla det på postpubertalismer och att "allt egentligen är bra", men just nu är det inte det. Och jag har inte ens fått äta ngn kanelbulle idag. Fail på idag. Epic fail på idag.