dios

min mamma och hennes vänner står och paratar om hur man skivar oxfilé och lax. vilken potatis ska man ha? bakad eller hasselbacks? hur gör man marinaden? och så lite vinegrette med mynta i? Oj gud, det ska visst bli en förrätt också. En liten räkcoctail. Så fancy. Oj oj OJ SÅ GOTT. Tanterna står och blir alldeles gastonomiskt kåta i hallen. Nu pratar de om Converse. Bara det att de säger Cónverse, istället för det traditionella uttalet Convérse. Jag känner irritationen sprida sig genom kroppen som om mitt huvud var en citruspress och någon stod och pressade citroner ner i skallen på mig. Varför denna obefogade irritation kan man fråga sig? För den är väl obefogad?
Ja, helt jävla rätt, den är så fan i helvete obefogad och jag är fan i helvete så jävla irriterad så jag bara vill ut och springa för att skaka bort frustrationen ur kroppen.
Fuck i helvetes jävla cp jävels fan shit crap fan what the fuck my god no no nononononono...!!!!
Eller jag vet inte jag orkar inte.

Jag är 18, trött, och pubertal.
Jag gillar det inte.
Jag sitter och lyssnar på The Con, vilket för övrigt har blivit en dum vana jag gör varenda gång jag är arg eller irriterad. Det har ingen hjälpande effekt alls, tvärt om. Jag blir bara mer irriterad och vill stänga av skiten och kasta datorn i marken och se den explodera. Men det gör jag inte, för det vore ju dumt.
Vad har jag för otalt med Tegan and Sara? Har de gjort något mot mig som jag glömt men undermedvetet minns när jag blir arg eller upprörd? Det skulle ju vara lite konstigt.

Egentligen borde jag vara glad, för jag skrev ett (uppenbarligen roligt) mail till en snubbe på Sthlms filmfestival som ansvarade för en tävling där de lottade ut 10 st Controlfilmer, och jag vann den inte, men idag mailade han och sa att han tyckte om mitt mail så mycket så han skulle se till att jag fick en i alla fall. Då blev jag glad. 10% mer innehåll i mitt liv. Det var ju alltid något.

The mirror on my wall
casts an image dark and small
But i'm not sure at all it's my reflection


Enligt ett test på Facebook är min egentliga ålder 27. Det kändes rätt. Speciellt med tanke på vad jag skrev i tidigare inlägg. I morse var väckarklockans ljud som en hel tormbonorkester med nioåriga nybörjare och det var till min stora förargelse och bitterhet som jag likt en zombie på Propavan gick upp för att dammsuga chokladbollsmet och torka intorkad öl från samtliga ytor i min lägenhet.
Att sedan gå till skolan och hänga ljus var inte riktigt vad jag skulle kalla the enjoyment of my life men fan, det jävla ljuset måste upp och eftersom jag inte längre kan undvika det med alibin som astma och höjdskräck (Jag har inte astma och höjdskräck är för pussys) var det bara att bita i det sura nedpissade äpplet och dra dit.

Nu ska jag äta och sedan ska jag väl beräkna Hysterikons ekonomi och känna hur paniken inför premiären som nu är knappa tre veckor bort öka. Partey. Partey.

Så, nu var man alltså 18.

Jag känner det faktiskt. I hela kroppen. Alla mina celler ner till minsta transfettsmolekyl vet nu hur mitt liv kommer se ut, OCH mina damer och herrar; Jag har nu vid mogen, myndig ålder accepterat detta faktum och min enorma längtan att få flytta in i ett radhus i Rosersberg, skaffa Volvo (eller kanske en sån där miljövänlig Ford) och deklarera varje år gör mig alldeles knäsvag. CRAVING! GE MIG NU!

För tillfället sitter jag vid datorn, tätt omsluten av en filt och dricker ett glas vitt mousserande ur Nobelservisens coctailglas med en värdig uppsyn. Jag tänker att jag inom en snar framtid kommer att tänka tankar som "När det kommer till kritan kommer jag nog rösta höger i nästa val, att vara sådär pubertalt vänstervriden är inte av intresse för mig längre, och dessutom klär jag inte i rött", "Jag undrar om priset på sjötunga på 350 kr/kg är resonabelt om jag denna månad inte köper något hundgodis till Sartre" (Ja, jag ska självfallet ha en svart German Shepard som i kölvattnet av min Svåris von Svåren-gymnasietid kommer anta det namn som ständig viskades som ett mantra i korridorerna), "Ja Carl tycker ju att vi ska köpa en sån där kick bike till Hugo men jag tycker det låter rusktigt farligt att låta honom fara iväg på den till skolan. Tänk om han trillar och gör illa sig, och så är han alldeles själv utan någon som kan trösta honom!?" Vid dessa ord inser jag vikten av att min barn snart inte längre kommer kunna leva i den slutna bubbla jag försökt hålla honom i under hela hans 8-åriga liv och min röst går ifrån allt det som Pinton någonsin präntat in i mitt huvud och jag går upp i en sån stark falsett att mitt struphuvud lossnar och mina stämband spräcks. När jag skrivits ut från sjukhuset och betalat mina operationsavgifter på 460 000 kr eftersom nu all sjukvård är privatägd har Sartre dött och vi köper Hugo en sköldpadda istället.
Jag lever mitt liv i mitt radhus, inga större förändringar sker, jag och Carl tycker inte om varandra men fortsätter vara gifta eftersom allt är mycket mer bekvämt så. När jag blir gammal kommer jag bo i Märsta och prata om att "På min tid fanns det faktiskt pendeltåg". Oh ja. Förmodligen kommer jag bli frikyrklig och bota homosexuella med förbön också.

Imorgon fyller jag myndig och det är galet party. Vad som är mest party är att jag egentligen inte tyckte det från början (jag menar 18 är väl egentligen bara ett år som vilket annat som helst), men efter att ha blivit klagad och tjatad på, samt anklagad för att vara en torrboll, tråkmåns, party pooper, jävla södratönt, samt från min lillebror fått höra "Du är död för mig" så kände jag att det var dags att ta tjuren vid hornen och kännan peppen inför den 19e.

Nu ska jag ut och äta pre-birthday-dinner con mi padre och senare bär det av till Karlaplan och fekkelainen at Zannas.
Imorgon får jag köpa folköl. Det ska jag göra. Sen ska jag nog ge bort den, för jag tycker folköl är jävligt scabb.

Jag har blåmärken på vänstra knät, utväxt i håret och det bästa humöret i världen.

Igår var Folket, det var som vanligt grymt. Lite lugnare än tidigare men vad ska man förvänta sig när klubbarrangörerna kom hem från Tanzania för tre dagar sedan och inte har hunnit promota det någonting? När vi gick hem hade det börjat ljusna och överallt hördes fågelkvitter. Det är sånt som gör livet värt att leva.

På schemat idag står
- Fika med Beastie Crew
- Bio med Jon, ska se Sweeney Todd. Är den bra eller dålig? Ryktet säger ständigt emot sig självt.
- Kaffe i solen med Ambjörn, (a.k.a FittLisa) och Johanna (a.k.a Cp't)
- Träffa Mike

Den här dagen har great expectations. Hoppas den lever upp till dem.
May the force be with you.

Detta är dagens dagens-lista

Dagens
Grej: Porslinsko
Irriatation: Var fan var alla idag på eget arbete?!
Citat: Neeej! Åk inte hem! Jag tycker vi ska umgås och prata om strypsex!
Person: Nomili
Djur: Ko
Låt: Lil Mama - G-Slide
Humör: Bra
Väder: Vår!
Skor: Svart mocca
Finne: Tove Janson och en som jag har ovanför högra näsborren
Land: Tanzania
Mest sagda mening: Akta Kon!!!
Outift: Ramona Goes Trailor
Dvärg:



Imorgon är det Klubb Folket #3. Jag ska sitta i kassan och behöver därför inte betala inträde. Så värt.
Sahara Libre

Idag var sämst.
Bara så ni vet det.
Den började sämst, var sämst hela tiden,
och avslutas nu sämst.

Jag har finnar, vill slå någon/något och sitter och lyssnar på Tegan and Sara.
Seriöst. Det är liksom lesbiantvillingar från Canada. Fy fan.

Dessutom skrev jag precis ett långt inlägg om precis allt som gått fel idag
och så naturligtvis raderades det av min dator som är helt cp. Jävla cppc.

Den enda personen jag skulle kunna tänka mig att och faktiskt vill träffa just nu är
självfallet onåbar och säkerligen upptagen i alla fall.
Men greeeeeaaaaat. Verkligen.
Jävla helvete.