don't just stand there

Igår var jag på hk's vougeparty med ingen mindre är mr. Benny Ninja. Det var otroligt mycket folk och alla var sjukt spexigt klädda. Det kändes lite som högkvarterets egen version av nobelmiddagen. Benny Ninja var kungen, högkvarteret var blå hallen, och vi andra var kulturpersonligheterna vars snygga outfits diskuterades av Ebba von Sydow i tv. Ingen vann något, men alla drack öl. Det var värt. Vi dansade och drack och skrattade, skrekpratade för att vi blev så exalterade över vad vi ville säga. Pratade genus och teater och hur man bygger tunnlar under vattnet, om ifall manusförfattarna till syskonen har hängt väldigt mycket med 7-åringar. Jag glömde de fantastiska teckningar jag fått av mina fritidsbarn i en hylla bredvid jackorna och hoppas de är kvar på måndag så jag kan komma och hämta dem. En av dem är brun-grön-röd-allavattenfärgernapåenochsammagång, med en påklistrad bild av buzz lightyear. Teckningen är dränkt i glitter, ett resultat av att hen som gjorde teckningen frågade mig vad min favoritfärg var.

jag - jag tycker om glitter.
barn - men vilket glitter?
jag - allt glitter.
barn - men vilken färg då?
jag - alla glitterfärger.

När jag senare satt vid ett bord och försökte fullfölja den omöjliga uppgiften; att göra pyssliga kort till precis alla kids på hela avdelningen, var det plötsligt någon sprang upp bakom mig, öppnade sina hårt slutna händer, och hällde en cirkus halv deciliter blandat glitter i mitt hår.

"NU ÄR DU DIN FAVORITFÄRG HAHAHA!" skrek kiddot och sprang iväg så snabbt att hen halkade på sina strumpor och flög in i ett skåp. Dagen därpå fick jag av samma kid en exakt likadan teckning, minus glittret. Det hade, av någon oförklarlig anledning, tagit slut. Så det är klart att jag vill ha de teckningarna tillbaka.

Det var fint att ha en så värd utekväll igår, att träffa så mycket människor och dricka cava ur pyttesmå glas. Jag hade hoppats på att få träffa en vän i folkvimlet, men han dök aldrig upp. Först blev jag lite ledsen, men insåg jag, för första gången på riktigt, för första gången på två veckor, att jag faktiskt måste lära mig att sy i mina egna knappar! Så jag nynnade Billy Idol och vougade lite med malte och mickey. Och SEN! Så pratade jag med ingen mindre än Mr. Benny Ninja Himself! Ascoolt!  Vi hamnade bredvid varandra i baren och började prata om kreativt skapande. Leni tyckte att jag skulle fråga saker om Tyra Banks, men trots humorn i detta kände jag att det var aningen för stor social självmordsrisk.

Nu har jag precis skrivit två otroligt viktiga meddelanden, så nu får vi se om det blir något svar. Jag lyssnar på Jay-Z och ska snart till granny's b-day bash. Holla'

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0