little p

Tjoho! Efter en kväll med fadern min och fem glad vin är jag inte nykter nej. Han förstår på ett sätt andra inte gör och det känns jävligt skönt. Han har en ungdomskärlek han ännu inte kommit över. Detta var 40 år sedan. Jag undrar om det kommer bli jag någon gång? Han tycker jag ska göra slag i saken, höra av mig och göra ogjort, chansa och riskera och hoppas på det bästa. Jag vill hålla med, men jag väntar nog ett tag till. I alla fall tills slutet av nästa vecka. uppdatering sker sen. kanske imorgon. puss.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0